Har du någon gång varit i situationen där du egentligen borde göra något men bestämmer dig för att skjuta upp det? Det är då du sysslar med prokrastinering, det vill säga uppskjutandets psykologi. Just när man tagit beslutet att skjuta upp något brukar man känna sig lugn, men när det gått en liten stund är det inte ovanligt att stressen tränger sig på. Men varför agerar vi på det sättet trots att vi inte mår riktigt bra av det? Det är en av de frågor vi ska behandla i den här texten. Läs vidare och lär känna din egen prokrastinering.
Varför skjuter man upp saker?
vad är prokrastinering och hur påverkar det våra stressnivåer? Det man kommit fram till är att vi skjuter upp saker för att vi inte har någon tydlig deadline. Tänk dig till exempel något som varit trasigt hemma i en evighet men som inte akut behöver åtgärdas, det är ofta sådana saker vi skjuter upp. Det finns helt enkelt inga konsekvenser om vi inte slutför vårt åtagande. Problemet med att prokrastinera är att vi ändå har det där vi borde ha gjort i vårt medvetande hela tiden. Det skapar stress eftersom vi känner oss otillräckliga. Det är inte ovanligt att man känner att man aldrig får något gjort och anklagar sig själv för det.
Hur slutar man prokrastinera?
Det är inte enkelt att sluta med ett beteende som suttit fast i oss i många år, men det går faktiskt. Tänk till exempel på den sköna känslan av tillfredsställelse och frånvaron av stress när du väl utfört något i tid. En annan strategi är att sätta små deadlines för sig själv. Om du till exempel har en lös list i sovrummet som du aldrig spikar fast, kan du som första steg bestämma vilken dag du måste ha köpt spik. Nästa steg kan vara att ta fram en hammare och det tredje steget är att spika fast själva listen. Ofta prokrastinerar vi nämligen för att vi känner oss överväldigade av uppgiften, därför kan det vara bra att dela upp den.
