Stress är en del av livet och närmare sett så är det en reaktion då vi befinner oss i en situation som vi kan uppleva som hotfull. Stress är kroppens sätt att göra sig redo för antingen flykt eller försvar.
Det som händer rent fysiologiskt är att mer blod pumpas ut till musklerna, man blir mer fokuserad och klarar sig med mindre sömn under en period.
Stressreaktionen är en livsnödvändig reaktion för människan den biologiska varelse vi är i grund och botten. Fast i det moderna samhället behöver vi sällan kämpa för vår överlevnad på samma sätt som då vi levde som jägar- och samlarfolk. I kroppen sätts samma processer i gång oavsett vi upplever en anfallande hund, ett reellt hot eller då vi håller på att missa en buss som vi springer ikapp. Då vi känner oss pressade för att vi har för många arbetsuppgifter att utföra som vi inte har kontroll över eller då vi blir arga eller frustrerade sätts stressreaktionen igång.
Positiv stress
Stress kan också vara positiv vilket är situationsberoende. Man kan bli stressad av att hålla föredrag, tävla eller att anordna ett större evenemang. Den stressen bidrar till att vi kan uppleva att man får mer kraft för att orka med projektet. Man brukar känna sig stark, stimulerad och kapabel att klara av uppgiften, med ett förbättrat arbetsresultat.
Stressorer är de fysiologisk-hormonella anpassningsreaktioner i kroppens organsystem som utlöses De fysiska och mentala påfrestningar som utlöser kroppens anpassningsreaktioner kallas ”stressorer”. Det som utlöser reaktionen kan bero på allt från smärta, rädsla, nedkylning och flykt. Både överstimulering och understimulering kan leda till stress.
Dels kan stress vara en akut reaktion, men den kan också ge kvarstående i form av posttraumatiskt stressyndrom. Stress kan vara positiv och, men långvarig negativ stress kan orsaka flera sjukdomar.
Hjärnan kan inte skilja på verkliga händelser eller rena fantasier så vi kan bli stressade bara av att föreställa oss en tänkt hotfull situation.
Utsöndring av stresshormoner
Sett ur ett neuroendokrinologiskt perspektiv består stress i en belastning av stressaxeln som består av de hormonproducerande körtlarna hypotalamus, hypofysen och binjurarna. Primärt reagerar amygdala på en stressor som uppfattas som en fara, varför den stimulerats. Stressaxeln svarar då med att försöka bromsa effekterna, hela det endokrina systemet påverkas till följd av hormonella reaktioner från stressaxeln. De tre viktigaste stresshormonerna är adrenalin, kortisol och noradrenalin som kommer ut i blodströmmen och får därmed en rad effekter på organ och vävnader.
Stress och sjukdomar
Av långvarig stress följer att belastningen på stressaxeln är långvarig. Vilket får allvarliga och skadliga effekter på alla organ- och kärlsystem. Risken för hjärt- och kärlsjukdomar, inklusive åderförfettning ökar, liksom diabetes, depression och infektioner samt en mängd andra åkommor relaterade till långvarig, kronisk stress.
Traumatiska livshändelser
Familjer som drabbas av dödsfall eller arbetslöshet ger höga stressnivåer. Vilket kan påverka barnens motståndskraft.
I en studie uppvisade femåringar från högstressade familjer, högre nivåer av kortisol, än vad femåringar i kontrollgruppen hade. De senare levde i familjer där den förmodade stressnivån var mer normal.
Taggar: Åkommor, Fokuserad, Livshändelser, Livsnödvändig, Situation, Sömn, Stress, Stressaxeln, Stresshormoner
